1923
Mörk februari, 18 unga män och ett allmänt intresse för idrott var ingredienserna, då Idrottsföreningen Kamraterna blev till i Råneå den 22 februari 1923. Den förste som fick förtroendet att svinga IFK-klubban var Einar Sjölin, och ansvaret för att det första mötet mellan föreningen och idrotten blev lyckligt delade han med Ludvig Löfgren, vice ordförande, Gösta Sköld, sekreterare, Emil Nyberg, skattmästare och Reinhold Fahlesson, materialförvaltare.
10 dagar efter föreningsstarten tog man med friskt mod sig an sin första uppgift – träningstävling på skidor den 4 mars för klubbmedlemmarna, och den 24 mars var man mogen för sin första officiella skidtävling.
Samtidigt hade man siktet inställt på sommarens idrotter och förhandlade om mark för idrottsplatsen. Ungefär samtidigt pågick underhandlingar om övertagande av en bolagsägd fotboll!
Föreningens idrottsdräkt skulle bestå av vit tröja med blå stjärna samt blå byxor.
Tre utvalda fick förtroendet att handha föreningens första fotbollskommitté. Det blev Emil Nyberg, Erik Sunden och Einar Lundberg.
Den 15 juli fick föreningens terräng- ~ löpare känna sig for vid det första IFK-arrangerade terrängloppet, och dagen för fotbollsspelarnas premiärmatch i IFK-dressen närmade sig varför fotbollsdräkter inköptes i all hast. Färgerna blev svart-gul-randig tröja med blå byxor.
Den 12 augusti gick så IFK:s första fotbollsspelare för första gången i elden för föreningen. Motståndare var ett lag från Norrlands Statsarbeten i Prästholm och om resultatet förtäljes ingenting. Biljettpriset var i alla fall 25 öre.
Två dagar senare planerades planen och den 16 utmanades Bodens Bandy- klubbs C-lag till match i Råneå, varpå föreningens friidrottare den 16 september gjorde upp om klubbmästerskapet i allmän idrott.
1924
IFK sökte inträde i Svenska Skidförbundet och kör egna skidtävlingar i serieform. ”Våffeldagen” den 25 mars blev från och med nu IFK:s egen skiddag.
Sparkstöttingtävling på tio kilometer var ett av IFK:s arrangemang under året, och efter denna ishalka tyckte fotbollsspelarna fram på sommaren att något måste göras åt den lerhala fotbollsplanen. Fyra lass grus klarade den detaljen.
1925
Året började med årsmöte på trettondagen den 6 januari. Efteråt var det stor trettondagsbal med revy i Folkets Hus, åtföljd av styrelsekris de närmaste dagarna. En vecka efter festen avsade sig nämligen Einar Sjölin sitt ordförandeskap med anledning av revyn. Hela styrelsen gjorde sedan gemensam sak med honom och IFK stod plötsligt utan styrelse. Balens överskott – 6 kronor.
Efter ytterligare en vecka, den 18 januari, valdes den gamla styrelsen som interimstyrelse tills vidare tills ny styrelse utsetts. Tio dagar senare tar Einar Sjölin ansvaret för en nyvald styrelse.
1926
Detta år blir Emil Nyberg ny ordförande för IFK. Samma år tävlade 5 IFK-grabbar vid skolungdomens skidtävlingar i Luleå.
1927
David Larsson förekommer för första gången i protokollsboken. Han justerar Årsmötesprotokollet och blir suppleant i styrelsen. Allmän skidutflykt blir det fram på vårvintern till Strömsund. Kaffe och våfflor vid »målet» Styrelsen spårar själv upp spåret till »Våffeldagstävlingarna och Haparanda IFK skriver hotelsebrev till IFK. Hotar med att anmäla IFK Råneå hos Skid- förbundet för att Råneå anordnar skid- tävlingar samma dag som Haparanda. Cykelidrotten hjular in i IFK-verksamheten och Norrbottens cykelförbund får en ny medlem. David Larsson blir kommittéordförande.
1928
Engageras »Amatörcharmörerna» till IFK:s årsfest och
1929
Måste IFK inställa sina årliga skidtävlingar på grund av snöbrist (23/3) och fotbollsplanen blir under året i »tämligen speldugligt skick.